Bakom helvetets dörrar.

Idag möttes jag av den här bilden i tunnelbanan, den gjorde mig arg, ledsen och besviken på samma gång. Den är osmaklig och helt klart opassande. Statens instutionsstyrelse har i min mening misslyckats så jävligt det bara går. Barn låses in och isoleras. Bakom helvetets dörrar sker väldigt mycket som inte allmänheten får reda på.  Så sent som förra året alarmerades det återigen om missförhållanden innanför dessa väggar. Denna gång hade 2 barn tagit sitt liv till följd av statens vårdnad av dom. Det är så stora brister där inne att barn tar sina liv. Hur kan det vara möjligt år 2018 att inget mer görs? Det här är barn som kommer vara våran framtid, det här är barn som kommer ha sin uppväxt likt min egen och referera till som en enda stor ångest.  Det är så stor brist på kompetent personal att kriterierna för att få jobba där har sänkts från ”eftergymnasial utbildning” till ”gymnasial utbildning”. Det är alltså så svårt att få kompetent personal dit att man behöver sänka kraven. Det som vill förmedlas av denna reklam är inte  ” Vi ber om ursäkt för alla liv vi förstört, som vi fortsätter förstöra och som vi inte gör något åt att ordna till” nej, det skulle nog aldrig hända. För av våra skattepengar så väljer istället staten att sprida reklam om att hitta framtida behandlare till barnen i sthlms tunnelbana. Jag vet knappt vad jag ska säga, hur kan det här gått igenom?  Jag tycker det är en skam av SIS. Det gäller livet lyder texten, ja och det är precis vad det gör. Men det är en viktig skiljelinje mellan vad ni menar att det gäller livet och vad jag menar med att det gäller livet. Jag menar att det gäller livet genom att stoppa den vanvårdnad som sker av Sveriges omhändertagna barn. Det gäller livet att bryta SIS hopplösa instanser och istället fylla dessa barn med hopp och tro. Att sluta använda isoleringsceller mot barn, att sluta använda spottkåpor, att sluta använda grepp på dessa barn som till och med är olagligt att använda i kriminalvården. Det handlar om att sluta använda inlåsta barn att göra reklam för sveriges kanske minst funktionella verksamhet.

Använd istället pengarna ni lagt på den här reklamkampanjen på att förbättra verksamheten. Använd pengarna till att utbilda er outbildade personal. Använd dom till vad som helst som gör att dessa barn kan få den kärlek och trygghet som dom blivit helt fråntagna av er. Var det något som SIS verkligen gjorde med mig, så var det att totalt tappa hoppet om vuxenvärlden. Och är det nånting jag kommer kämpa för så länge jag lever, så är det att göra allt jag kan i livet för att dessa barn ska få det bättre än vad jag hade det där inne.

Boka en föreläsning för att höra mer hur jag arbetar med det här!

Leave a Reply